Henrietta

Sitter här och längtar.
Och ju mer jag längtar desto mer inser jag att det alltid kommer vara samma sak.
Jag kommer alltid vara den som längtar mest.
Den som vill mest. Den som älskar mest.
Jag kommer alltid behöva spela ett spel för att du ska vilja ha mej.
Jag älskar för mycket och du älskar inte tillräckligt mycket.
Jag hade kunnat ge allt jag har för att du skulle känna som jag.
Men såntdär kan man ju inte styra över och jag kan inte spendera mina dagar på att försöka få dej att känna mer.
Jag vill bara vara. Och jag vill inte att det ska krävas ett uppbrått för att du ska inse, jag vill att du ska kolla på mej en helt vanlig tisdagkväll och tänka "fan vad jag älskar henne".
Och det kommer aldrig hända. Där har vi ett fakta.
Vet inte vem jag försöker lura? Men jag lyckas stundtals lura mej själv läskigt bra.