Henrietta

Isa och hennes kompis Richard sitter och dricker öl och laddar för en utekväll.
Jag sitter i köket, iorninggjord och med ytterskorna på och känner mej skräckslagen.
Vill bara gå ut och ställa mej och skrika ut allt jag känner just nu.
Jag har nog aldrig mått såhär dåligt.
Vad gör man när man lägger sitt hjärta i någons hand och den inte kan bära det och man står ensam kvar?
Jag ville ju så himla mycket.
Isa försöker rycka upp mej med klämkäcka kommentarer för hon ser att jag är ledsen men jag vill bara be henne att hålla käften.
Vill be alla dra åt helvete. Fyfan vad jag känner mej ensam.
Måste ut härifrån, det kryper i hela kroppen.
Sätta i ipodlurarna i öronen med hög musik och gå en lång promenad och andas. Andas.