Henrietta

Tiden läker alla sår.
Ett ordspråk som jag inte gillar alls.
När man sitter och det känns som hela ens värld har gått i tusen bitar och någon kommer och klämmer ur sig "Amen du, tiden läker ju alla sår" så vill jag bara slå något hårt i huvudet på den människan.
För hur ska tid kunna läka något som gör att man har så ont? Och även om tiden läker så är det NU man mår dåligt, nu som man använder taket att vila ögonen på istället för tvn. Om man kommer må bra SEN skiter man fullständigt i.
Precis som det finns en första gång för allt i början. Första smset, första kyssen, första frukosten så finns det också en första gång av allt det jobbiga.
Första gången man hör att han träffar någon ny, första gången man ser honom ute, första gången man står osminkad på Ica och han kommer gåendes, med någon annan.
Dom där studerna suger. Det känns som alla kroppens organ vänder sig ut och in och det enda man kan göra är att springa ut och sätta sig och ta en cigg. Som senare blir 20 cigaretter, 2 paket och en vecka av kvällar under fläkten.
Men har man gett sig in i leken så får man väl leken tåla.
Ännu ett ordspråk som jag inte tål.