Henrietta

Klockan är över tolv och jag är officiellt tjugotre.
Jag är sådär löjlig. Vaknar fortfarande på morgonen med fjärilar i magen.
Det där burkar väl försvinna med åren på dom flesta men inte på mej.
Gillar tanken på att jag har en dag på året som är min.
Att man sedan blir äldre för varje gång man får den är väl ett pris man får betala.
Med allt bra kommer något dåligt.
Tjugotre är väl kanske inte en så hemsk ålder, den klingar rätt fint endå.
Har suttit och smakat på siffran och den känns endå helt okej.
-Hur gammal är du?
-Tjugotre.
Jo men det funkar.
Nu ska jag sova. God natt!