ÄRLIGT

När jag var yngre så var jag en mästare på att ljuga. Och manipulera.
Jag ljög så bra så jag knappt märkte det själv. Som t.e.x när jag skulle redovisa ett arbete om Gabon.
Arbeterna var uppdelade i olika delar, industri, arbetskraft, ekonomi etc...
Jag kunde ALLT om ALLT, utom arbetskraften. Skyll dej själv kan ni tänka men det var inte så. Jag hade letat överallt, i böcker och på internet men inget fanns skrivet.
Så satt jag där på redovisningsdagen, Birger, våran lärare, delade upp redovisningen.
Först ut var industri. Jag sträcker mej stolt och signalerade -Välj mej, välj mej. Men icke.
Ekonomi, även där sträckte jag på mej. Men nix.
Sen kom vi till arbetskraften. Här gjorde jag allt annat än sträckte på mej och så hör jag -Henrietta?
När jag gick fram till katedern så visste jag inte vad jag skulle säga, det var helt tomt.
Och "jag vet ingenting" var inget alternativ.
Men jag gick fram, satte mej och öppnade munnen. Drog ett föredrag på 10 minuter (kom efteråt inte ihåg ett ord vad jag sagt), tystnade och frågade
-Jaha, några frågor på det?
Det hade dom inte, eftersom jag redovisat in i minsta detalj. När jag kom tillbaks till min plats böjde sej Emma fram och sa -Hur fan kunde du veta allt detdär?
Dethär var bara ett litet (långt) exempel. Hursomhelst, det jag skulle komma fram till var att jag har helt och hållet mist min känsla att ljuga. Jag försöker tappert men så fort jag har dragit av en lögn så ursäktar jag mej direkt och säger -Nej, förlåt. Där ljög jag. Det är väl ingen stor förslust att inte längre kunna ljuga kan tyckas, men i dom där situationerna  (då alla är beroende av enns lögn) där man förut briljerade står jag nu bara tyst.
Kanske är bra ioförsej, kanske inte. När jag berättar för Isa om något dumt jag har gjort med förklaringen att jag vill bara vara ärlig så får jag alltid svaret -så ärlig behöver du inte vara kompis.
Nähe. Jaha. Jag är fortfarande i lärostadiet, för mej är allt en gråzon. Det är knepigt det här med ärlighet.
Vad ville jag komma fram till med dethär undrar ni säkert, det vet jag inte. Men var nyss med om en sådan där situation när man önskar att man kunde ljuga ihop något lite fort. Men det kunde jag inte.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0